Din i Kambodja var tio år och hade precis blivit föräldralös. Femårige Serge på Elfenbenskusten levde i djup misär på gatan med sin ensamstående, arbetslösa mamma. Pappan till åttaåriga Ana i Dominikanska Republiken kunde inte ta hand om henne när mamman dog. Hae Soo i Sydkorea, Alesya i Vitryssland och Monika Lienhart i Österrike, läs mer om barn som har vuxit upp i någon av våra barnbyar och deras glada barndomsminnen.
Finns det något roligare än att dela med sig av glada barndomsminnen? För barnen i SOS Barnbyn Bakoteh i Gambia blev en bunt gamla fotografier källa till mycket skratt och historier om hur det var ”när de var små”.
Monika var nio år när hon den 6:e februari 1958 anlände till den första SOS Barnbyn, belägen i Imst i Österrike. ”Jag minns det som om det var igår när jag och mina tre systrar gick in i byn för första gången”, berättar hon.
Hae Soo Joung växte upp i barnbyn i staden Daegu i Sydkorea. I dag är han 50 år och chef för SOS Barnbyars sociala verksamhet i barnbyn. ”Jag har positiva minnen från min barndom – och jag vill hjälpa andra barn att också få det”, säger han.
Serge var fem år när han kom till SOS-Barnbyn i Abobo, Elfenbenskusten. Fram till den dagen då han hittades på en marknad och skickades till barnbyn hade han levt med sin ensamstående mamma på gatan. I dag, vid 39 års ålder, driver han en av landets mest framgångsrika restaurangverksamheter.
”Det var en underbar upplevelse att höra hemma i en SOS Barnby. Det var där som jag lärde mig betydelsen av att ha en kärleksfull mamma, bröder och systrar”. Ana Victoria Cruz förlorade sin biologiska mamma när hon var mycket liten. ”Det är tack vare SOS Barnbyar som jag är den jag är idag”, säger hon.
Hon är 17 år, säger vad hon tycker och vet vad hon vill. ”Jag ska bli journalist, helst nyhetsankare eller fotograf”, säger hon. Och hon är på god väg att förverkliga sin dröm.
SOS Barnbyars historia 1949-2009