Totala verksamhetsintäkter uppgick under året till 255.564 (220.020) tkr, en ökning med 16,2 % jämfört med 2009. Budgeten för 2010 uppgick till 247.190 tkr och överträffades därmed med 3,4 %.
Av totala intäkter hänförs 18,3 Mkr till Haitikatastrofen. Intäktsökningen är i övrigt främst ett resultat av en mer framgångsrik nyrekrytering av faddrar och färre avslutade fadderskap än föregående år, väsentligt högre intäkter från stora privata givare samt en ökad utdelning från Postkodlotteriet.
Fadderbidrag och faddergåvor utgjorde 144.337 (136.296) tkr, vilket motsvarar 56,5 (61,9) % av de totala intäkterna. Det totala antalet aktiva fadderskap uppgick till 63.158 (59.916), vilket ger en genomsnittlig intäkt per fadderskap och år om 2.346 (2.244) kr.
SOS Barnbyar Sveriges ändamål enligt dess stadgar lyder som följer:
Föreningen har till ändamål att främja och understödja verksamheten vid av SOS-Kinderdorf International eller föreningen upprättade SOS-Barnbyar och därtill anslutna sociala inrättningar, i synnerhet i utvecklingsländer, såsom verksamheten och syftet därmed angivits i SOS-Kinderdorf Internationals föreskrifter, antagna av dess generalförsamling den 27 juni 2003, samt att sprida kunskap om verksamhetens idé.
Föreningen har under 2000-talet ökat sina ändamålskostnader med i genomsnitt 10,5 % per år. Föreningens stora intäktsökning på 16,2 % mellan 2009 och 2010 skapar goda förutsättningar att ytterligare öka det internationella bidraget framöver. Att ändamålskostnaderna under 2010 ökade med endast 2,2 % förklaras av att en del av årets inkommande medel kommer att användas under 2011. En kontinuerlig ökning av ändamålskostnaderna är en viktig del av måluppfyllelsen, då det möjliggör för organisationen att hjälpa allt fler barn samt att utveckla och förbättra programverksamheten.
SOS Barnbyar Sverige har genom åren med hjälp av svenska givare helt eller delvis finansierat konstruktionen av 15 barnbyar med tillhörande faciliteter i Europa, Asien och Afrika. I dessa byar bodde under 2010 totalt 1 821 barn och ungdomar. Vissa av barnbyarna rymmer även skolor och förskolor som under året gett utbildning till sammanlagt 2 409 barn, både de som bor permanent i byarna såväl som barn och ungdomar från närområdet. Organisationen bygger bara egna skolor om utbildningsbehovet inte kan säkras inom ramen för landets eget skolväsen.
Totalt omfattar idag SOS Barnbyars internationella verksamhet 508 barnbyar som möjliggör för 76 500 barn och ungdomar att få en trygg och kärleksfull uppväxt. Pengarna från föreningens 63 158 svenska fadderskap bidrar till kostnadstäckningen för ungefär lika många barnbybarn. Pengarna används bland annat till mat, kläder, medicin, skolmaterial, utflykter samt till löner för den personal som arbetar i barnbyarna. De svenska bidragen, som har en mycket bred geografisk täckning (i enlighet med givarnas individuella önskemål), utgör därmed en viktig finansieringskälla för organisationens hela barnbyverksamhet. Att fortsätta att stärka fadderbasen och således säkra den kontinuitet som är en förutsättning för SOS Barnbyars långsiktiga arbete, är även det en viktig del av måluppfyllelsen. Netto ökade antalet fadderskap under 2010 med 3 242 stycken, vilket är en betydligt bättre siffra än 2009 då totalt antal faddrar minskade med 1 640 stycken.
Uppemot 400 000 människor får varje år vård och rådgivning i de medicinkliniker som SOS Barnbyar driver i anslutning till vissa av barnbyarna. Av svenska givare finansierade medicinkliniker återfinns i Burundi (Cibitoke), Centralafrikanska Republiken (Bouar), Ghana (Tamale) samt Senegal (Tambacounda). Medicinklinikerna tillhandahåller bland annat förlossningsvård, vaccinationer och förebyggande rådgivning.
SOS Barnbyar kan också, genom sin omfattande lokala närvaro runtom i världen, lindra lidandet för människor som drabbas av naturkatastrofer. Organisationens arbete med nödhjälp i Haiti och Pakistan beskrivs i separata avsnitt längre ned i förvaltningsberättelsen.
SOS Barnbyar är av uppfattningen att barn generellt sett mår allra bäst hos sina biologiska föräldrar. För de mest utsatta barnen, som både förlorat föräldrar och andra familjeförsörjare, fungerar dock barnbyn som ett viktigt skyddsnät. Utbildnings- och kvalifikationskraven för barnbymammorna, som utgör hjärtat av verksamheten, är rigorösa. Organisationen har 60 års erfarenhet av frågor inom pedagogik, psykologi och barns rättigheter vilket innebär att metoderna är beprövade. I förhållande till institutionell omvårdnad eller fostervård uppvisar SOS Barnbyar goda långsiktiga resultat, såväl i utvecklingsländerna som i den industrialiserade världen.
Barnbyverksamheten håller således hög kvalitet, är konkret till sin natur och de uppnådda resultaten är tämligen lätta att mäta. På samma sätt är det lätt att verifiera att de pengar som de svenska faddrarna bidrar med till verksamheten verkligen når det avsedda ändamålet.
För att förhindra att barn överges av sina biologiska föräldrar och således förebygga de orsaker som nödvändiggör existensen av barnbyarna, arbetar organisationen med så kallade familjestärkande program. Under 2010 har den svenska organisationen helt eller delvis finansierat sådana program i Bangladesh, Bolivia, Centralafrikanska Republiken, Senegal samt Angola. Dessa program beräknas ha kommit 9 400 barn till del.
De familjestärkande programmen är riktade mot speciella målgrupper, som exempelvis ensamma mödrar, familjer som är smittade med hiv/aids eller familjer med ekonomiska problem. Gemensamt för programmen är att de syftar till att tillgodose barns grundläggande behov av utbildning, hälsa och legala rättigheter, ofta i samarbete med lokala myndigheter, organisationer eller informella nätverk. Ett ökat fokus på familjestärkande arbete är en central del av SOS Barnbyars långsiktiga strategi. Totalt ger de familjestärkande och sociala programmen som SOS Barnbyar bedriver hjälp till 300 000 barn. Den internationella organisationens långsiktiga mål är att denna siffra år 2016 skall ha ökat till 900 000.